Okej,nu är jag nästan helt utvilad efter resan men min hals är krasslig och jag känner mig lite sjuk vilket suger. Så på lördagen så åkte vi igen till skolan, övade någon timme själv med våran kör och sedan övade vi någon timme igen med D.C kören. Så det blev en hel del sjungande. D.C körens musiklärare var inte lika bra som vår, och det fick mig verkligen att uppskatta vår lärare. Han är ärligt talat den bästa musiklärare jag haft i hela min skolgång.
Den dagen hade vi två föreställningar, vi sjöng Vivaldi sånger, och så sjöng vi med D.C kören " take me back Josephine och "Radioactive". På egenhand sjöng vi en fjantgig sång och så Billy Joels " For the longest Time". Vår kör är bättre en deras, och det kändes verkligen bra efteråt att få höra att vi lät bra. Allt som allt sjöng vi ungefär runt 5 timmar den dagen. Alla var trötta men det stoppade inte oss från att åka iväg till National Monument parken, vi gick omkring och såg de kända byggnaderna.
På lördagen så hade vi halva dagen på oss att bara gå omkring och göra vad vi vill i centrumet. Vi åkte metro di, och gud vad jag har saknat metron och härlig storstads trafik. Vi gick omkring i stan, poserade vid vita huset, satt på starbucks och njöt, åt på en härlig mexicansk restaurang, åkte karusell och turistade oss. Dåliga med den dagen var att det regnet piskade ner hela dagen, och när det var dags att åka hem så var jag genom blöt, och såklart hade igen något paraply eller regnjacka. Hemresan blev lite senare än vad vi hade planerat för Alice föll och bröt sin hand, vad kan man säga, det händer något dåligt på varje resa. Och före när jag inte visste vad som hade hänt med hennes hand, så trodde jag det dåliga hade hänt till mig när jag tappade mitt ena örhänge..
Washington D.C var ändå vacker och jag hoppas att jag någon gång kommer att återvända till denna stad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar